Klumpeduns
Jag trillade med cykeln imorse och det måste ha sett så jävla roligt ut. Skulle köra upp för en trottoarkant (i kanske lite för hög fart) och såg inte att den var så hög. Så jag kör helt enkelt stenhårt rakt in i kanten, cykeln tvärnitar och jag flyger bakåt och landar platt på rygg med armar och ben utspridda som på en sprattelgubbe. Var ungefär två cm från att krossa bakhuvudet i asfalten. Klumpigare människa än mig får man leta efter alltså!
Det var i alla fall en skön skoldag; jag tjattrade lite med mina lärare, fick positivkritik, gjorde prov och träffade Nenad som körde mig hem och lämnade kvar min cykel på skolgården vilket betyder att den förmodligen inte finns kvar vid det här laget.
Ikväll blir det lugnt (mys i soffan med mamma & syrran) och imorgon får vi se. Precis som mina vänner säkert vet är jag nästan alltid öppen för det mesta och aldrig svår när det gäller impulser. Hoho.
Påminde mig om den gången jag för en gångs skull lyssnade på min farsa som tyckte jag skulle ta det försiktigt när jag skulle ut och cykla. Så jag ska iväg och ser att det kommer bilar, så jag cyklar åt andra hållet o tänker göra en snygg U-sväng...som såklart slutar i en praktvurpa precis när en fullpackad buss åker förbi. Tack pappa, men jag är ju trots allt glad att jag kan underhålla :)
Haha ja precis, man får ju se det så ;)
