A low life in high heels

Är mätt och belåten efter mammas goda tomatsoppa - nya favvorätten. Nu ska jag låta maten smälta och sedan ta mig ner till gymmet. Hoppas bara inte mitt knä spårar ur som innan! Jag måste ta det lugnt nu i början sen får jag öka tempot med tiden. Så enkelt är det.

Förresten har jag berättat vad som hände innan idag? Shit. Jag stog och vänta på bussen och hade solen lyssandes på mig så att jag inte såg någonting när en bil helt plötsligt stannar framför mig och fönsterrrutan vevas ner. En manlig röst säger "kom julia kom". Jag går sakta fram mot bilen (för att se vem det är) och hör helt plöstligt hur killen börjar as garva. Jag fattar ingenting och börjar tveka på om jag ska gå längre fram eller inte. Och inte förrän jag hör "äääääälskling" fattar jag vem det är. Haha. Vilken loser! Jag blev rädd!