A low life in high heels

Psykiskt har denna dagen varit katastrof. Herregud. Nåja. Nu ska jag fortsätta min vardagslyx med att tända ljus i hela sovrummet och bädda ner mig i min nybäddade säng med Bergdorfsblondiner som jag precis börjat läsa. En riktig tjejbok - I like! Shit, jag är helt utmattad. Kommer somna snabbt iaf. Skönt. Puss & godnatt!

Inatt drömde jag att jag hade körtelfeber och det var inte roligt. Vaknade helt genomblöt av svett. Som tur är har jag redan haft det när jag gick i lågstadiet och kan därför inte få det igen. Men fyfan vad sjuk jag var. Gick ner 8 kg på två veckor (jag var alltså lika lång som jag är nu och vägde 43 kg!) och var nära att läggas in på sjukhus med dropp för att jag inte kunde få i mig någon näring. Usch nej, aldrig mer.

Nu sitter jag iallafall och sminkar mig och har precis fixat dagens lunchlåda som bara består av grönsaker. De ska användas på SO lektionen idag när vi har prov. Nu ska jag ta på mig mina ytterkläder och sen promenera till skolan med iPoden på högsta volym; det är ju trots allt sol ute. Ha en underbar dag mina vänner!

1/2 dl frysta bär (gärna hallon som har lågt kolhydratsinnehåll)

1 dl turkisk yoghurt

1/2 (eller 1 hel liten) avocado

Mixa allt och det är klart! Vill man ha lite lösare konsistens går det bra att späda med en skvätt kallt vatten. Jag lade även till en äggvita och toppade med lite linfrön och mandlar för att bli ordentligt mätt eftersom detta var min lunch. Passar annars perfekt som mellanmål.

Efter en dusch och en kopp (snarare en balja) varm oboy var jag full laddad med energi till att städa och nu är här iallafall någorlunda undanplockat, disken är ren och tvätten ligger i maskinen. Det har handlats och fixats mat och nu ska jag fixa lite till och sedan ringa min kära Nicole. Kanske dra med henne ut på en prommis..?

Kom precis hem, frusen och helt slut efter en shoppingrunda med två av de mest galnaste personerna jag vet. Ingen kan prata, skratta eller skämma ut sig så mycket som de två. Ingen! Men trots det är de mina bästa vänner. Nu blir det en kopp varm oboy och cigg på balkongen. Om en timmes tid ska jag ner och träna på gymmet. Men innan dess ska mamma massera mitt knä.

Massagen ska nämligen göras 3x15 minuter i veckan och jag har blivit instruerad, men jag klarar bara inte att göra det på mig själv! Hjärnan säger liksom stopp när du sitter och trycker där du har som mest ont. Förra gången började jag gråta av smärta och frustration så numera får mamma/pappa göra det. Jag har fått en ny tid hos en sjukgymnast specialiserad på fotbollsskador (jag har ju en "Zlatanskada" if you remember ;) den 25:e så vi får hoppas att han kan hjälpa mig! Jag vill ju bara komma igång ordentligt med träningen igen, känner mig så jävla slapp nuförtiden!

Inatt sov Assad hos mig vi hade jättetrevligt, tittade på film och chilla. Imorse åt vi kebab med VITLÖKSSÅS (!) till frukost och jag kan lova er att det är mycket äckligare än vad det låter. Trrro mig ni vill inte testa haha.

Iallafall A gick hem för en stund sen och nu ska jag göra mig iordning för att gå till stan med dem bästa Vicki och Nicole och ikväll ska jag hitta på något med Nenad. Innan dess ska jag försöka träna, det börjar bli en vana för mig att inte göra det och jag om någon måste hålla mig i form eftersom jag älskar mat och kan kränga hur mycket som helst. Tur är dock att jag går på min diet nu som funkar utmärkt. (Mer bloggande om dieten kommer inom kort).

P.S Jag fick minus på karmakontot idag haha. Woops. Nåja. Jag med min snällhet låg väl långt över plussidan innan så det gör inget.

Ja jävlar vilken kväll och natt. I korta drag:

- Det började mindre bra; missade bussar, taxichaufförer som lurade mig på pengar, lång promenad hem till Steffy.

- Lite för många glas av mitt Glorias vin i lite för snabbt tempo för att hänga med på de andras nivå.

- Dansade i ett rum som kändes som att vara på ett högstadiedisco.

- Fick en blöt kyss och en ros av two different guys (haha).

- Trillade i snön, rev upp mina strumpbyxor.

- Gick vilse i stan i 1 1/2 timme och höll på att frysa ihjäl.

- Deckade på Vickis soffa efter att först ha stått och försökt slå in koden vid en helt annan port.

- Totalt 2 timmars hemresa tillsammans med Nicole.

Nu: Mat, dusch, sömn. I den ordningen.

Min. Näsa. Rinner. Hela. Fucking. Tiden.

Har precis vaknat efter flera timmars sömn, med en snuvig näsa som bara blir värre med tiden. Vet snart inte vart jag ska ta mig till. Har tagit nässpray men det verkar inte vara till så stor hjälp tyvärr. Min hosta har också blivit sämre (fast än jag tar hostmedicin) och min migrän har börjat spöka igen. Såååå irriterande.

Nu ska jag krypa ner i sängen (igen) och försöka sova vidare - har ändå inget annat att göra. Imorgon blir det andra puckar och jag ska inte sova bort dagen. Förmodligen sticker jag in till stan med Vickan och på kvällen blir det garanterat fest (!) och just det jag måste ringa min faster också angående hennes jacka som jag kanske skulle få. Kom ihåg!

Har precis städat och dammat mitt rum som såg förjävligt ut imorse. Min första förkylning på två år har kommit och min näsa rinner nu konstant. Mina mandlar är jättesvullna och min hosta är hemsk!

Tur är att Jessica gick för en stund sen så att jag kan lägga mig i sängen och bara ta det lugnt resten av dagen. Sova sova och sova. Är skit trött och fick inte så mycket sömn inatt. Nu ska jag ta något att äta och sen bädda ner mig i sängen och titta på TV. Kanske att det händer något senare ikväll (tvivlar på det) men i så fall uppdaterar jag.

Den här dagen har till 99% bestått av tårar och missförstånd. Inte så konstigt egentligen. Det är ju efter allt otursdagen, fredag den 13:e. Jag hade ingen aning om det förrän mamma upplyste mig alldeles nyss. Och det förklarar ju hela min dag...

Det började med att min lärare anklaga mig för att ha fuskat på prov vilket jag själv klart inte gjort. Dock trodde hon inte på mig när jag nekade! Så jag fick göra om hela skitet och jag blev riktigt förbannad. När hon rättade det insåg hon hur fel hon hade haft hela tiden och tog tillbaka sin anklagelse med en ursäkt. Redan här var min dag förstörd och mitt humör också för den delen! Anywaaay... När jag väl slutat skolan och trott att jag ska ta bussen hem visar det sig att jag är pank och det slutar med att jag får ta mig en halvtimmes promenad hem i minusgrader och med trötta ben. I och för sig är det bra med motion men hur kul är det när man är helt slut efter en jobbig skoldag?

Det kunde knappast bli värre än så - trodde jag i alla fall. Men, tro det eller ej, dagen blev värre. Jag fick ett samtal av Nenad och blev (först) jätteglad tills jag märkte att han INTE var så glad. Då fattade jag direkt att det inte kunde vara något bra. Vi pratade en stund och bestämde att jag skulle komma till honom så att vi kunde prata och möjligtvis reda ut saker. Hela vägen dit var jag spänd och nervös för vad som skulle hända. När jag kom dit satte vi oss i köket för att prata. Han frågade om jag fortfarande hade känslor för honom eller om det bara var av en vana. Alltså vårt förhållande. Jag svarade inte ens på frågan för det var det dummaste jag hört någonsin! Han började sen babbla om hur han kände och vad han ville osv. Vår konversation höll på i flera timmar och till slut blev jag så känslig att jag började gråta. Jag ville att han skulle trösta och hålla om mig. Men istället såg han det som ett bra läge att göra slut. Har inget mer att säga. Eller jo, fuck fredag den 13:e!

Det är så himla skönt att få ut sin aggression här. Att så mycket folk bryr sig och vill trösta en är bara ett plus i kanten. Mina vänner är helt underbara. Jag fick nyss ett samtal av min kära Vicktoria och ungefär så här lät det:

Jag: "Hallå?"
I luren: "VAAAAD HAR HÄNT JULI?"

Jag börjar gråta och min vän försöker trösta mig. Vad hade jag gjort utan henne egentligen! Min lilla ängel. I love you.

Nu ska jag byta om (sitter i min mys outfit) och sen iväg till hemköp för att köpa cashewnötter, mjölk och något mer som jag redan glömt. Kommer säkert på det på vägen. Not. Ikväll ska jag hem till Vicki med Nicole och resten av ligan. Yes! Behöver något som kan distrahera mig från denna mardröm och vad bättre än en mysig hemmakväll med tjejerna. 

Stor kärlek till er.

Okej, inatt drömde jag mardrömmar som var så verkliga att jag var 100 % säker på att det var på riktigt när jag vaknade helt kallsvettig. Fyfan. Drömde att jag hade en stalker som med hjälp av bloggen visste exakt var jag befann mig, dök upp lite överallt när jag var ensam och varje gång försökte han strypa mig! Usch jag ser fortfarande hans ansikte tydligt framför mig - visst är det läskigt när drömmar känns så verkliga?!

Nu ska jag duscha av mig all svett.

Älskar känslan jag får efter att jag gjort något bra. Som idag t ex, har tränat och powerwalkat i mer än två timmar. Känns segt i början men sen när jag väl kommit igång går det hur bra som helst och känslan efteråt är helt fantastisk.

Imorgon har jag studiedag (woho!), men har ingen aning om vad jag ska hitta på. Jag bör dock utnyttja förmiddagen till lite extra sömn för det behöver jag verkligen och sedan får jag helt enkelt låta dagen gå som den vill. Nej nu ska jag gå och slöa mig framför tv:n tills jag blir riktigt trött haha. Natti.

Ni såg nog ut som frågetecken efter ni läst slutet på föregående inlägg och jag ska nu försöka förtydliga allt utan att avslöja för mycket. Idag efter skolan tog jag bussen in till stan och träffa en gammal "vän". Som jag tidigare varit tillsammans med. Jag insåg nog inte förrän efteråt hur korkad jag var som gick med på att träffa honom. Menmen, gjort är ju gjort.

Så har i alla fall hela denna kvällen gått åt att försöka bli vän med Nenad igen. Har bett om förlåtelse i snart tre timmar men ingen förlåtelse godtagen så jag får väl bara ge honom lite space och hoppas på att han kommer tillbaka till mig. Jag vet nog inte vad jag gör annars. Ångest ångest ångest. Och vet ni hur man på bästa sätt blir av med det? Jo genom att sova. Men har redan sovit alldeles för mycket idag så ska lägga mig i badet istället och försöka koppla av. Om det nu går. Suck.

Nu vet jag hur Zlatan kände förra sommaren (var det väl?) när han inte kunde spela - för tydligen har vi samma knäskada vilket min sjukgymnast upplyste mig om idag. Coolt va? Haha. Jag fick i alla fall lära mig en massage som jag ska göra 3 gånger i veckan i 3 veckor. Man ska alltså (bokstavligt talat) lyfta på knäskålen och massera det inflammerade området där senan fäster. MM, UNGEFÄR LIKA LÄSKIGT SOM DET LÅTER. Men det är bara att bita ihop. Tydligen ska man "reta upp" inflammationen för att det sedan ska kunna läka ordentligt. Nu vet jag lite mer om mitt kommande (?!) yrke också ;)

För övrigt har dagen, av olika anledningar, varit väldigt dålig om jag ska vara helt ärlig. Så vi struntar i att skriva något mer för tillfället. Nu ska jag bädda ner mig i sängen igen och försöka bli av med huvudvärken.

Och Steffs, mitt hjärta, jag saknar dig med! Ringer när jag är stabil! Haha.

Ensam är stark - visst? What doesn't kill you makes you stronger liksom. Men... Det finns alltid ett men.

Igår hade jag världens trevligaste kväll tillsammans med älskling Nenad. Det slutade inte riktigt som tänkt men med tanke på hur mysigt vi hade under kvällen, natten och hela början av morgonen spelar det ingen roll. Jag älskar dig min gullunge!

Idag om någonsin är en sådan dag när man faktiskt får lov att bara sova och äta - och det är precis vad jag gör. Ligger just nu i soffan med chips och dippa, godis, en flaska Cola, mitt täcke, en tidning, datorn och tittar på film på vår nya TV. Jag måste ju passa på att njuta av sånt som jag annars aldrig brukar få uppleva.

Har varit på alla möjliga ställen idag. Först klockan 11 fick jag ett samtal av lilla Nicole (när jag var i duschen!) och bestämde oss för att träffas i stan på en fika, vid 14 tiden tog jag bussen till min faster som fyller år, firade hennes födelsedag och åt tårta - mums, efter ungefär två timmars firande stack jag hem till min pappa för att byta kläder och sen hem till Vicki och titta på en urusel film, som jag inte minns namnet på.

Nu är jag hemma och har precis ätit en portion potatisgratäng med fläskkarré eller njae det där var inte riktigt sant utan snarare en "dröm", jag går fortfarande på LCHF så istället har jag ätit en ganska så lyxig kycklingsallad med nötter.

Om en stund drar jag hem till Nenad, där jag ska sova inatt. Men först ska jag packa en liten väska med girly stuff. Kyssar!

Jag behöver en ny mascot. Min uttvättade nallebjörn ger mig ingen tur längre. Inget jobb, inga pengar = zero shopping, zero party. Gode gud vad ska jag ta mig till.

Hej kära vänner!

Jag är fortfarande mosig i huvudet trots att jag varit vaken i två timmar och fått i mig mitt morgonkaffe och en ordentlig frukost. Ska strax gå och handla en flaska mineralvatten och vitaminer, pumpa mina cykeldäck och sen ta mig till skola. Är egentligen sjukt sugen på att ta bussen i denna råa januarikyla (hata!) men jag behöver frisk luft för att vakna. Hoppas knäet går med på det också.

Här kommer förresten receptet på kasslern som någon frågade efter:

1 pkt kassler (ca 500 g)

2 dl (lätt-)cremefraiche

2 tsk tomatpure

1 tsk dijonsenap

Lite grillkrydda

Ca 1 dl riven ost

1 gul lök

1-2 vitlöksklyftor

Sätt ugnen på 200 grader. Hacka lök och vitlök och lägg i botten på en ugnsform. Skiva kasslern och lägg på löken. Blanda tomatpure, senap och grillkrydda med creme fraiche. Bre på kasslern. Strö över riven ost och in i ugnen ca 20-25 minuter eller tills osten börjar få färg. Äter man inte enligt LCHF passar det bra med ris till. Enkelt och gott!

Jag ber om ursäkt (ännu en gång) för denna urusla uppdatering. Jag har bara haft så fullt upp dessa dagar med skolan, vänner och pojkvännen som jag nästan aldrig träffar längre. Snart vet jag knappt om jag har en pojkvän kvar. Det känns inte som det..

Men nu ska jag sluta tycka synd om mig själv och göra något åt saken. I helgen ska jag bara umgås med älskling, inget festande eller sånt. Ska sova över hos honom. Mys! Innan dess kommer jag dock få slita röven av mig (haha) jag och Vicki ska fortsätta leta jobb. Det suger och känns egentligen helt meningslöst, vi kommer aldrig få något. I alla fall inte på någon av de ställen vi vill med bra lön. Optimist - ja visst!

Lyssna på min nya favoritlåt:

                                                  Beyoncé - Halo

Jag ska snart sluta babbla om mat och sånt trams men eftersom det var någon som undrade hur jag äter tänkte jag ge er två ganska typiska exempel från den gångna veckan.

1.)

Frukost: Ett stort glas vatten. 3 skivor bacon och två stekta ägg. En kopp kaffe med mjölk och/eller lite grädde.

Lunch: Fil och keso med kanel och linfrö.

Mellanmål: En näve nötter.

Middag: Grillat kycklingbröst. Vitlöksdressing gjord på creme fraiche eller turkisk youghurt. Sallad med tomat, rödlök, gurka, paprika, fetaost och oliver.

Efter maten: En stor kopp te med mjölk.

2.)

Frukost: Ett glas stort vatten. En tallrik fil (3%) med 2 msk linfrö och några mandlar/kanel/ blåbär. En kopp kaffe med mjölk och/eller lite grädde.

Lunch: "Italiensk bondsallad" från Espresso House (bönor med pesto, parmaskinka, sallad, kokt ägg och vinägrett).

Mellanmål: 1 avocado med keso och örtsalt.

Middag: Tacosallad (kött, grönsaker, salsa, gräddfil och riven ost).

Efter maten: En stor kopp te med mjölk.

Kära läsare,

Idag tänkte jag bjuda er på ett litet gästbloggsinlägg. Skribenten vill gärna vara anonym - here we go!

Det värsta en människa behöver stå ut med är känslan av självrespekt. När man når en viss punkt och känner att man sviker sig själv och alla sina värderingar - då vill man helst bara spola tillbaka bandet och göra allt ogjort även om det kändes helt rätt för stunden.
 
Hopp, vi ska prata om hopp. Jag har alltid varit emot klyschan att "hoppet är det sista som sviker en" men de senaste åren så har jag insett att livet blir så mycket lättare om man lever efter det. Samtidigt som insikten om att det är ett dött lopp som jag försöker mig sätta mig in och övervinna de hinder som finns, har följt mig länge så finns den lilla mikrodelen av hopp som gör sitt yttersta för att vinna förstaplatsen. Det är ett pågående världskrig i mitt huvud just nu och jag kan inte mer än låta båda sidorna kämpa solidariskt och låta bäste man vinna. Det som skrämmer mig mest är att jag vet nog redan hur det kommer sluta. Mini-jag iförd röda latexkläder med djävulsgaffeln i handen står redan där och stampar på söta lilla gloria-ängeln. Fuck. Vad fan hände med respekt?
 
Det som får mig att vilja kräkas av oro är att jag är övertygad om att du är pusselbiten som saknas. Inte för att jag är någon rutinerad pusselläggare men vem som helst kan väl räkna ut att jag måste vänta innan alla bitar faller på plats.
 
Ibland är hemlighetsmakeri det bästa som finns. Tack för gästspelet.
XOXO......