Can't help myself
Jag tycker det är så fint med kärlek. Något man måste hålla vid liv. Ett visst band mellan två människor som bara de två inblandade förstår sig på. När man kan ligga tyst bredvid någon i ett slags vakuum medan tiden tickar på och allt runtomkring inte existerar för ett tag. När man inte behöver säga någonting.
När en blick, ett leende eller en smekning längs kinden betyder mer än alla ord i världen. Att somna lugn till ljudet av andetag. Nattpromenader. Varma sommarkvällar. Att ligga i någons famn och få en extra hård kram när en speciell låt strömmar ur högtalarna i bakgrunden. Spänning. Nyfikenhet. Att kunna berätta saker man inte gör för andra. Att våga.
Är du singel nu eller du har en pojkvän?
Ja, jag har en pojkvän därav detta kärleksinlägg för att jag kände för att uttrycka mig själv. Och hur jag känner.
Jättefint skrivit. Jag tycker precis likadant. Jag har tyvärr inte hittat den rätte än :(
Hur länge har du och din kille varit tillsammans om man får fråga? Lite nyfiken, haha.
Julia, jag tror du läser mina tankar. Det här inlägget gav mig stöd!
jag tänkte faktiskt lite på dig <3